Vågkraftverk (Lysekilprojektet)

Lås oss ta en titt på om hur långt man har kommit med vågkraftverk. Det är just precis som det låter att man ska producera energi ifrån vågor.

   För det här inlägget tänkte jag ta en titt på Lysekil projektet vilket är Uppsala Universitet som bedriver forskning om vågenergi utanför Lysekil.

   Med vågkraften skulle man kunna täcka upp till 1/10 av Sveriges elenergi behov.


Enkel figur om hur vågkraftverk kan tänkas se ut.

Den grå klotet ovanför vågen kallas för bojen och svänger upp och ner då när det kommer vågor. På sådant sett överförs energi ifrån vågen till den linjära generatorn som finns nedanför i cylindrarna på figuren. Det finns andra lösningar än denna men den här använder sig projektet Lysekil av. Hur som helst så måste även fjädrar i änden av linan som håller i bojen finnas eftersom den ska dra tillbaks bojen vid vågdalarna, annars blir ju linan slapp.

   Men detta menas att man inte heller använder sig av turbiner innan för cylindern utan av magneter som därmed kan alstra ström när bojen är i en svängningsrörelser.

   På en våghöjd av 2 meter kan man generara upp mot 10 kW för varje vågkraftverk vilket enbart är en liten del av ett stort vindkraftverk på 2 MW. Testet för vågkraftparken genererar ungefär en effekt på 100 kW av 10 stycken vågkraftverk. Jag har inte ännu hittat om dessa ska komma i kommersiellt bruk snart, det tar nog en hel del tid ännu innan man använder sig av vågkraft.

   Lysekilprojektet startades år 2002 och man forskar inte enbart på själva om hur pass bra man lyckas med vågkraften utan om hur marinbiologin påverkar kraftverken och om hur dessa påverkas. Det positiva och som även är motivationen för dessa kraftverk är att de avger ingen koldioxid. Det negativa är att dessa ger väldigt lite energi och tar en stor plats ute på havet.